Nordenskiöldsloppet återigen i historieböckerna

Tjugo mil, 23 timmar och 21 sekunder. Sen skrevs Red Bull Nordenskiöldsloppet in i historieböckerna än en gång när den sista skidåkaren passerade mållinjen strax efter klockan 05.00 på måndag morgon. 330 deltagare kom till start – en härlig blandning av världseliten inom långlopp, tävlingsskidåkare i jakt på nya utmaningar och äventyrslystna amatörer. Tillsammans  stod de för en enorm bravad när de skidade från Purkijaur utanför Jokkmokk till vändpunkten i Granudden och sedan tillbaka till Jokkmokks skidstadium. De flesta från tidig morgon till sen kväll, några nästan i ett dygn. 

John Krisitan Dahl, snabbaste herre.

John Krisitan Dahl, snabbaste herre tillsammans med ”Pavva-Lasse” strax efter målgång. Foto: Adam Klingeteg

Snabbast var John Kristian Dahl som klarade den enastående bedriften att skida 20 mil på smått otroliga 8 timmar, 35 minuter och 17 sekunder. En minst lika stor bedrift stod Mats Morell för. Bara månaden före sin 80-årsdag kämpade han sig igenom bansträckningen in på tiden 23 timmar, 0 minuter och 21 sekunder. En imponerande fysisk insats där han under nästan ett helt dygn åkte skidor oavbrutet i dagsljus och mörker, tre gånger så länge som vinnaren! Morell passerade mållinjen strax efter klockan 5 på måndag morgon. På damsidan fick vi se fantastiska prestationer av Lina Korsgren och Britta Johansson Norgren som hängde med de snabbaste herrarnas tempo i tio mil och sen gjorde upp i en tät fight mot mål. Lina Korsgren drog det längsta stråt och lyckades vinna med 10 sekunders marginal när hon passerade mållinjen på tiden 9 timmar, 23 minuter och 55 sekunder.

[soliloquy id=”2218″]


En annan smått otrolig bedrift stod Paralympics- och VM-medaljören Anders Olsson för. Han genomförde loppet på sitski och fick tiden 16 timmar och 11 minuter. Deltagandet i loppet var en 50-årspresent från sonen (som även han genomförde de 20 milen). På frågan ”Hur var det?” svarar Anders ”Det var riktigt hemskt. Det absolut värsta jag har varit med om. Jag förstår varför ni kallar det världens tuffaste skidtävling” med ett utmattat leende strax efter målgången.

 

Åkare passerar en av vätskekontrollerna Foto: Adam Klingeteg

Åkare passerar en av vätskekontrollerna Foto: Adam Klingeteg

Längs med vägen mötte skidåkarna 450 funktionärer som delade ut 3,500 bananer och 2,300 liter vätska till pigga, trötta, snabba och långsamma åkare i spåret. Ett 10-tal trasiga stavar byttes ut och ca 180 par skidor vallades om 2-3 gånger. När nattmörkret smög sig på tändes brasor och trötta åkare kunde pusta ut för en stund och byta såväl strumpor som pjäxor. Vid målområdet i Jokkmokk väntade uthållig publik och tävlingsfunktionärer ända fram till 05.00 på morgonen för att ta emot och hurra in åkarna när de passerade 20-milastrecket. Mellan första och sista åkare i mål gick det 14 timmar och 25 minuter och antalet applåder, ”heja”, ”grattis” och ”bra kämpat” är för många för att gissa sig till.

Av de 330 som kom till start lyckades 321 deltagare klara sträckan under 20 timmar och fick därmed mottaga Pavva-Lasses medalj. Bara 6 stycken skidåkare tvingades bryta tävlingen, en fantastiskt låg siffra med tanke på den tuffa distansen. Ett 50-tal anmälda deltagare kom inte till start på grund av sjukdom eller skador. Måhända att någon också försov sig till den tidiga starten klockan 06.00. Den glada nyheten är att de får en chans till då Red Bull Nordenskiöldsloppet återvänder för andra gången nästa år.

 

Deltagare tar sig fram på den helt nya bansträckningen. Foto: Adam Klingeteg

Deltagare tar sig fram på den helt nya bansträckningen. Foto: Adam Klingeteg

Att loppet över huvud taget kunde genomföras var en stor lättnad för såväl organisationen som åkarna. Så nära inpå som nio dagar innan start såg det mörkt ut. Det värsta mildvädret på 70 år hade gjort det omöjligt att dra loppet över isarna på Luleälvens sjösystem och hela bansträckningen fick planeras om. Men ett otroligt engagemang gjorde loppet möjligt trots tidspress och helt nya förutsättningar. Där den nya banan tappade lite i distans tillkom 550 extra meter i höjdskillnad och många av deltagarna tyckte att den nya sträckningen var minst lika intressant som originalet över isen. Kanske ännu bättre? Loppets arrangör, Wolfgang Mehl, är upprymd efter helgens tävling och passar på att skicka ett stort tack till alla frivilliga funktionärer och partners. Han är stolt över den imponerande insatsen hela samhället i Jokkmokk stod för och tyckte att det var riktigt häftigt hur de sista åkarna kämpade sig runt Talvatis spårområde mitt i natten.

Deltagare letar sig mot målet i Jokkmokk med pannlampa. Foto: Adam Klingeteg

Deltagare letar sig mot målet i Jokkmokk med pannlampa. Foto: Adam Klingeteg

Även loppets sportsliga chef Daniel Tynell var nöjd med helgen.

“Jag är så imponerad över hur deltagarna tog sig an den här utmaningen. Att det skulle gå så fort i täten trodde jag aldrig. Och att damerna skulle hänga på i herrarnas tempo i tio mil! Otroligt! Sen har nära nog hela startfältet tagit sig i mål. Alla flera timmar före den utsatta maxgränsen. Vilka insatser av alla åkarna! Som sportsligt ansvarig är jag också enormt glad över att snöförhållandena och spåren håll så bra,” säger Daniel Tynell.

Med loppet tillbaka i historieböckerna efter 132 år i vila är alla laddade inför nästa år. Med fantastiska upplevelser från spåret färskt i minnet är intresset för anmälan till 2017 års upplaga redan stort. Anmälan öppnar inom kort, och snart kommer även ett fullt fotogalleri och sammanfattningsvideo från loppet, så missa inte att kika in här på sidan snart igen!